Visit Today : 20
Visit Yesterday : 16
Total Visit : 2332
Who's Online : 0
blev rånad på sin kamera.
Det är alltid lika illa vad man än blir rånad på. Men eftersom jag själv går runt med en kamera nästan alltid så blir jag mer skärrad. Och ännu mer skärrad för det hände just på min gata.
En kille var på väg på Torsgatan när han kände att det rycker i hans kameraväska. Det är två män som försöker skära! av väskan från hans axel. Då mannen misslyckas med det skär han killen i handen istället samt sparkas i skrevet. Banditerna lyckades ta väskan med sig ändå. Offret fick även skärsår på ögonbrynen också.
Och blir rånarna fasta? Knappast. De där två åker väl fast möjligen av ett misstag någongång, men alltför oftast blir dem släppta fria igen. Så DE har inte mycket att förlora.
Det känns inte alls bra. Delvist tycker jag synd om offret, och delvis blir jag själv orolig och rädd. Detta hände halv 9 på kvällen, vilket jag tycker inte alls sen. Nu är det jag själv mer en morgon människa men det är inte många som syns till då heller. Jag känner mig rätt så utsatt på dem promenader.
Vi hade bara en vecka sen inbrott i vårt fastighet så det känns lite närapå. Och sånt gör mig faktiskt orolig.
När folk inte kan skilja mellan ditt och mitt utan prompt ska ju ha det som är mitt.
 |
söndag, februari 3rd 2013 at 12:42 |
[...] föredra att inte gå runt själv. Typ tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Nyligen blev en man rånad på min gata på sin kamerautrustning under knivhot så alla gånger vill man inte vara [...]
söndag, februari 3rd 2013 at 13:44 |
Det där med att gå ut ensam tidiga mornar och sena kvällar har jag haft i bakhuvudet flera gånger. Förra året var jag ute en del mitt i natten. Förmodligen är det att utmana ödet. Örebro är ingen fridfull stad. Här förekommer alltför många våldtäkter, grova våldsbrott och mord för att man skall känna sig trygg. Oftast har jag med mig ryggsäck med ett par extra objektiv, förutom kameran. Skulle gråta blod om jag blev av med min utrustning.
söndag, februari 3rd 2013 at 16:29 |
Man känner sig inte trygg som man faktiskt gjorde förr. Visserligen finns det försäkring men allt täcker ju inte ens det och inte att nämna det psykiska trauman man får.
söndag, februari 3rd 2013 at 20:24 |
Precis, den psykiska aspekten kan döda mer än vad kroppen tål. Tänk att bli så rädd att man aldrig mer törs gå ut bland folk. Kanske inte ens inhandla dagligvaror runt kvarteret. Vårt samhälle håller på att bli alltför kallt och rått.
söndag, februari 3rd 2013 at 22:10 |
Vi får hoppas på att aldrig hamna i sådana situation.
måndag, februari 4th 2013 at 08:11 |
Det är verkligen dystert att du ska behöva känna dig så otrygg när du är ute och fotograferar. Att få kameran stulen innebär ju också att tjuvarna kan få tillgpng till privata bilder som är sparade i minnet.
måndag, februari 4th 2013 at 13:38 |
Ja, det känns inte längre lika tryggt som bara för några år sen. Det är mycket konstigt folk som rör sig bland skuggorna. Och även om jag inte har svindyr utrustning så är de kära och för mig är en hel del kostnad. Det finns folk som har objektiv som kostar som en liten bil.